Recept göra eget vin på vindruvor

De vinframställningsmetoder oss känner mot idag skiljer sig vid flera vis åt ifrån den historiska.

Skölj druvorna ordentligt.

flera skördar tillsammans med maskin samt teknologin inom vinframställningen äger moderniserats. för att trampa alkoholhaltig existerar ej längre något vanligt förekommande, även angående detta kunna anses både romantiskt, samt förstås upplevas raka motsatsen…

Så fullfölja man vin

De metoder såsom används skiljer sig även åt mellan både länder, producenter samt vilken typ från alkoholhaltig man bör utföra.

samtliga äger sina egna traditioner samt välbeprövade knep på grund av för att erhålla vinet för att bli just såsom dem önskar. samt visst existerar detta enstaka hel insikt liksom planta fram genom generationer från försök, framgångar samt misslyckanden.

Här redogör oss dem elementär metoderna till för att framställa vitt alkoholhaltig, rött alkoholhaltig samt rosévin.

Några information ifall vin:

– alkoholhaltig får bara innehålla upp mot 15% alkohol på grund av för att kallas på grund av vin,
därefter kallas detta på grund av starkvin (upp mot 20%)

– Upp mot 90% från vinets volym består från vatten

– Bland all den fruktbarhet liksom planteras runt angående inom världen står vindruvan på grund av cirka 45%.
från dessa används cirka 85% mot vin.

– Förpackningen Bag in låda uppfanns inom USA tid 1955.

Tillsätt fermenterad samt rör om.

inom land introducerades den beneath 1970-talet samt inom mitten 1990-talet ägde den sitt genombrott.

Så fullfölja man vitt vin

Vitt alkoholhaltig förmå göras både från gröna samt blå druvor. Däremot är kapabel man ej utföra rött alkoholhaltig från enbart gröna druvor. till för att utföra vitt alkoholhaltig låter man druvorna avstjälkas samt krossas direkt efter skörd.

I vissa fall låter vinmakaren musten erhålla förbindelse tillsammans skalen.

Då får druvorna ligga ner svalt inom upp mot en dygn alternativt numeriskt värde på grund av för att laka ur smakämnen ur skalen, sålunda kallas macerering.

Denna teknik existerar vanligast nära aromatiska viner därför likt sauvignon blanc samt riesling samt mot naturviner.

Det finns även vissa viner var man matar ner läka druvklasar tillsammans med stjälkar samt allt inom pressen. Denna teknik används nära högkvalitativa viner samt fullfölja för att vinmakaren är kapabel då erhålla ut mer must utan för att nyttja på grund av högt tryck inom pressen.

Pressa nån liter druvsaft ur massan därför för att ni är kapabel besluta sockerhalten, tillsätt ev.

Ju lägre tryck, desto mindre fara finns detta för att bitterämnen bildas, vilket vid sålunda vis resulterar inom en förbättrad vin.

När pressningen existerar uppenbart får musten ligga ner svalt sålunda för att partiklar får sjunka mot botten, sålunda kallas sedimentering. eftersom temperaturen hålls nere hindrar man jäsningen ifrån för att börja. Man förmå även rensa musten genom centrifugering samt tillsättning från enzymer.

Den klara saften flyttas sedan ovan för jäsning där den får ligga ner inom en par dagar upp mot ett kalendermånad inom temperaturer runt 15-20°C.

Denna sektion kallas fermentering görs antingen inom tallrik från stål, plast alternativt virke. på denna plats omvandlas druvornas sötningsmedel mot alkohol.

Efter den inledande jäsningen är kapabel man utföra ytterligare enstaka jäsning. bör man utföra exempelvis ett smörig druvsort är kapabel vinmakaren välja för att utföra en malolaktisk fermentering vilket innebär för att mikroorganismer omvandlar den piggare äppelsyran inom vinet mot mjuk mjölksyra.

Låt stå inom 2-4 dagar ifall ni önskar äga rosé-.

Detta utför man genom för att tillsätta bakteriekultur samt höja temperaturen.

Vill man behålla detta vita vinets friska syrlighet skippar man detta steg samt kyler då bara ner vinet samt tillsätter lite svavel. Svavlet utför för att vinet håller förbättrad samt ej oxiderar. Man är kapabel även låta vinet mogna tillsammans dess bottensats vid tallrik alternativt tank på grund av för att erhålla enstaka fylligare konsistens.

Det sista steget inom processen existerar för att göra stabil vinet samt för att sålla samt slutligen buteljera det.

Så fullfölja man rött vin

Rött alkoholhaltig utför man vid ungefär identisk vis såsom vitt alkoholhaltig.

till för att ett fåtal rött alkoholhaltig använder man blå druvor, ibland inom kombination tillsammans gröna druvor. Själva druvsaften existerar färglös samt får sin färg via skalen.

Efter resultat beslutar vinmakaren ifall druvorna bör avstjälkas alternativt ej innan dem bör jäsas. angående dem bör avstjälkas går dem igenom enstaka avstjälkningsmaskin, noggrann likt dem gröna druvorna, innan dem antingen kallmacereras alternativt jäses.

Kallmacerering, alternativt blötläggning, innebär för att man låter druvmusten ligga ner tillsammans skalen nära ett lägre temperatur än nära vanlig jäsning.

vid således vis sätter ej jäsningen igång, dock färgpigment samt smakförmåga lakas ut inom musten medan knappt några tanniner extraheras. vid sålunda vis får man mer fruktdrivna rödviner tillsammans mörkare färg.

Pigment samt smakförmåga sitter inom den mjukare delen från druvans skal medan tanninerna sitter inom den yttre samt kraftigare delen från skalet – samt förstås inom druvans kärna samt stjälk.

Tanninerna blir även bara lösliga nära högre alkoholhalt, därav avsaknaden vid tanniner nära ett kallmacerering.

Jäsningen påbörjas efter kallmacereringen alternativt direkt efter för att druvorna besitter krossats. på denna plats omvandlas druvornas sötningsmedel mot alkohol samt koldioxid bildas. Koldioxiden får druvornas skal för att stiga upp mot ytan inom jäskaret, dessa skyddar inom sin tur druvmusten mot kemisk reaktion med syre, dock till för att hjälpa extraktionen från tanniner trycks dessa ner tillsammans med jämna mellanrum.

Man kunna även pumpa ovan vinet ifrån botten samt spruta ovan locket, ett sålunda kallad remontage.

Vinet får jäsa inom allt ifrån en par dagar mot upp emot enstaka kalendermånad, vanligast existerar dock mellan enstaka mot numeriskt värde veckor. Ju längre en alkoholhaltig får ligga ner, desto mer avtar strävheten. Vinmakaren beslutar då inom processen likt druvskalen bör avlägsnas.

Detta är kapabel göras både beneath alternativt efter jäsningen.

Krossa druvorna inom en flaska alternativt inom ett sil.

Ju längre dem ligger kvar, ju mer färg samt tanniner får vinet.

Efter jäsningen tar man försvunnen skalen samt låter vinet mogna på träfat, inom ståltank alternativt vid tallrik från betong. enstaka sektion producenter tillsätter även ekchips till för att ge enstaka ekfatskaraktär. All fast substans inom botten från jäskaret pressas. Detta pressvin brukar ett sektion vinmakare hålla separat medan andra blandar detta tillsammans vinet.

Det existerar vanligt för att man startar mognaden tillsammans med en malolaktisk jäsning (se ovan), sedan fullfölja själva mognaden för att vinets tanniner rundas från samt strävheten reduceras.

då mognaden existerar färdig kunna detta hända för att man filtrerar samt klarnar vinet innan detta slutligen buteljeras.

Så utför man rosévin

Det finns flera sätt för att utföra rosévin vid. ett allmän missförstånd existerar för att man blandar rött samt vitt alkoholhaltig, dock inom Europa existerar detta förbjudet överallt utom inom Champagne.

Rosévin kunna man utföra både likt vitt alkoholhaltig genom för att pressa detta direkt, alternativt såsom rött alkoholhaltig genom för att låta skalen lakas ut på grund av mer färg (maceration).

Ibland används båda metoderna inom kombination. Efter pressningen får vinet jäsa vid identisk vis liksom en vitt alkoholhaltig.

Efter ni besitter skördat dina druvor samt dem existerar redo för att utföra alkoholhaltig från därför behöver ni ursprunglig rengöra druvorna.

en direktpressat rosévin blir mer ljus inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser medan en macererat rödvin blir mörkare.

» denna plats är kapabel ni studera mer angående rosévin samt dem olika tillverkningsmetoderna.